Peter Nyberg

När jag för någon månad sedan nämnde för Peter att jag ville prata med honom, tackade han ja utan att tveka, men blev kanske också lite förvånad. Han har ju ingenting “på gång” för tillfället. Ingenting att marknadsföra som det ska vara nu för tiden. Det var väl en av utgångspunkterna för mitt samtal med honom. Peter Nyberg är en kille som haft, och har, många järn i den litterära elden. Ändå har jag läst väldigt lite om honom, om ens något, vilket kanske är ett av litteraturens problem, att författare och poeter tvingas marknadsföra sig själva. Så nu ska jag med hjälp av Peter försöka dra mitt lilla strå till stacken genom att helt enkelt presentera poeten, tidskriftsredaktören, litteraturutvecklaren, med mera: Peter Nyberg.

Peter föddes 1974 och växte upp i Eskilstuna med en mamma som jobbade som kokerska och pappa som arbetade som trädgårdsingenjör. Han säger att under uppväxten var det fotbollen som gällde. - Jag var målvakt, men i slutet av gymnasiet förstod jag att jag inte skulle bli proffs. Förutom att mota bollar och gå i skolan väcktes intresset för litteratur och skrivande tidigt.
- Läsning hade hög status i familjen, berättar Peter. Speciellt farfar brukade berätta historier för mig när jag växte upp. Allt detta gjorde att Peter först ville bli journalist, men betygen räckte inte till så det första jobb han hade var som dödgrävare! - Efter några år började jag tänka på att läsa upp mina betyg. Sagt och gjort, Peter började studera igen, bland annat gick han på skrivarlinje, och blev lärare i Halmstad och i Kalmar. På somrarna jobbade han som journalist både på Laholms Tidning och på Barometern.

Men efter att hans dåvarande förhållande efter många år tog slut kände Peter att han behövde en nystart, så han lämnade Ljungby där han tillbringade ett år som speciallärare och hamnade i Tranås. Där jobbade han som gymnasielärare i tolv år och som han själv säger, trivdes väldigt bra. - Det var väldigt bra arbetskompisar som man kunde prata litteratur med.
Men trots jobbet som han gillade så ville Peter till slut pröva något nytt, så han sökte tjänsten som litteraturutvecklare i Jönköpings län. När jag frågar om att ta steget från ett fast arbete som han trivdes med, till att gå till någonting som låter ganska vagt, skrattar han och håller med: - Jag var nog också lite osäker i början och visste inte riktigt vad arbetet gick ut på.

Vad det handlade om var att kartlägga de litterära aktörerna och utveckla litteraturen som konstform i Jönköpings län. Ur denna kartläggning har bland annat projektet Platsens författare växt fram, ett projekt som erbjuder gymnasieungdomar kommunal feriepraktik som författare under fyra veckor. Annars handlar arbetet om att hjälpa och bistå föreningar, författare och översättare på olika sätt. Att främja den regionala litteraturen helt enkelt. Peter nämner att det enda negativa med jobbet är att man inte kan engagera sig i olika projekt så mycket som man kanske skulle vilja, då det kan uppstå diverse intressekonflikter och jävsituationer.

När vi börjar prata om litteratur i allmänhet och poesi i synnerhet nämner jag att författare och främst poeter syns väldigt lite. När jag undrar om poeter är dåliga på att marknadsföra sig. håller Peter med: - Det här med äkthet är viktigt, säger han. Det är nästan fult att försöka sälja sig själv. Sedan är det svårt att få någon medial uppmärksamhet, speciellt om man inte bor och verkar i Stockholm. Poesi anses som fint, men få läser den.

Trots, eller kanske på grund av, detta väcktes idén om att starta en tidskrift inriktad på poesi. Det hände under tiden han arbetade som lärare i Tranås. - Det startade i arbetsrummet där en kille som heter Peter Björkman delade mitt intresse för poesi, säger Peter. Det utmynnade i en blogg som 2009 blev en e-tidskrift och 2013 kom Populär Poesi ut i tryck, och det har den gjort sedan dess med 4 nummer per år. Det låter ambitiöst men Peter säger att det finns väldigt mycket poesi och spoken word i Sverige, men svårigheten ligger i att nå ut. Vad gäller statusen på Populär Poesi säger han att exempelvis Lyrikvännen antagligen har högre status, men Populär Poesi blev i alla fall nominerad till Sveriges bästa kulturtidskrift 2014. Peter lämnade över rollen som chefredaktör vid 10-års jubileumet 2019.

Men förutom att vara chefredaktör för en poesitidskrift och hjälpa kulturföreningar att jaga pengar till olika projekt så har Peter en egen karriär som författare. Han gav ut två diktsamlingar redan på 90-talet på det lilla förlaget Futura Pocket; Legender från vägen och Sedan regnen fallit, men Peter menar att det inte är så mycket att prata om.
- Ungdomssynder, skrattar han. 2016 kom diktsamlingen Palliativ vård som 2018 följdes av Våldsvana, båda utgivna på det eminenta lilla förlaget Magnus Grehn Förlag. Då jag frågar om de ganska stora skillnaderna mellan böckerna säger han: - Palliativ vård består av dikter som jag hade samlat på mig under 15 års tid medan Våldsvana tog några veckor att få ihop. Förutom tidsaspekten skiljer sig böckerna markant stilmässigt då Palliativ vård är en samling dikter i “traditionell” form, medan Våldsvana består av två delar där den första innehåller citat från SVT och dagspress, och den andra innehåller texter tagna ur Torah, Bibeln och Koranen. I den första delen med citat från media har han använt sig av så kallad cut up-teknik, där han först delat upp och sedan satt ihop texten på ett nytt sätt. Peter säger att han i första delen visar upp hur våld beskrivs i media, samtidigt som han ville se hur det blev om man satte ihop detta med religiösa texter. Han menar att när man läser texterna är det lättare att förstå att människor kan förledas att bli våldsradikala.

Förutom poesin skriver Peter mycket annat och i samband med detta säger han: - Jag är egentligen inte är någon poet,från början. Jag började med att skriva berättelser. Han nämner att han har skrivit en kortroman som han skickat runt till några förlag men ännu inte fått något napp. Nu håller han på med en episodisk roman, berättelser om Tranås där invånarna börjar bete sig underligt när staden drabbas av en värmebölja. - Lite mer åt skräckhållet, säger Peter. Otäcka historier som han lustigt nog började skissa på när han var på semester på de soliga Kap Verde-öarna. Men det är svårt att få ihop längre historier menar han. - Det är lätt att det blir fragmentariserat.

När jag frågar honom om framtiden så har han flera projekt på gång. Peter nämner att han skriver essäer, och 2010 kom han 3:a i Nordens mest prestigefyllda essätävling, då han skrev om Nellie Bly, en undersökande journalist, verksam vid förra sekelskiftet vars metoder ses som banbrytande. Bland annat låtsades hon vara sjuk och blev inskriven på ett mentalsjukhus för kvinnor, om vars förhållanden hon senare skrev mycket uppmärksammade artiklar. Några år efter essätävlingen, närmare bestämt 2018, åkte Peter över till USA för att göra research om Nellie Bly och hennes arbete. Han säger att han inte riktigt bestämt sig vad han ska göra med materialet, men att det lutar åt någon form av essä.

Sedan har han som redan nämnts sin bloddrypande samling av skräckhistorier som han skriver på, samtidigt som han håller på med en barnbok. Den handlar bland annat om en kackerlacka och är tänkt att illustreras av hans sambo Camilla Mollung. Förutom detta är han, tillsammans med några gamla lärarkollegor från gymnasiet, inblandad i arbetet med att presentera författare med anknytning till Sommenbygden. Det har resulterat i två böcker och nu håller de på med den tredje delen i serien Författare i Sommenbygd. När jag frågar hur det går med poesin säger han att han tagit upp den igen och hoppas ge ut en samling dikter nästa år. När intervjun nästan är klar kommer jag på att vi inte berört Peters arbete som översättare. Böcker som han har översatt är Ann Charters’ essä ‘Två änkor ser sina poeter sova’ och diktsamlingar av Mel Perry, Derek Coyle och Anthony Jones och inom en inte alltför avlägsen framtid kommer en diktsamling av Dominic Williams. Avslutningsvis säger Peter angående översättandet: - Det är svårt men kul. Det vässar språket.






..

Peter Nyberg

1/1

Ett Litterärt nätverk med stöd av sina medlemmar samt:

Region Jönköpings Län, Tranås Kommun, Helge Ax:son Johnsons stiftelse,

Svenska Akademien och Kulturrådet.

© 2020 Litteraturcentrum >kvu