- 22 okt. 2024
Innan den annalkande hösten sålde jag poesi för 2500 kr på torget i Tranås. Eftersom det var så lukrativt beslöt jag att testa Västra torget i Jönköping. Men där grusades förhoppningarna. Inte en enda nyfiken själ. Inte en enda avyttrad bok.
Jag ska fortsätta knallandet på Tranås torghandel. Ska faktiskt dit redan i morgon. En god idé att då lirka fram hästhandlarnas plånböcker och signera en och annan bok.
Att sälja poesi är inte enkelt. Medan jag ser folk smyga fram mot mitt bord och nyfiket glutta i böckerna måste jag påpeka att det jag har är inget de tidigare läst, och de bläddrar lite försynt i än den ena än den andra och skrattar lite åt ordvitsarna. Någon köper en, och en annan ler och köper fyra.
Affärerna går lysande och jag får storhetsvansinne. Kanske skulle man stå utanför portarna till G-kås i Ullared. Jag slår undan tanken samtidigt som en igenkännande figur kommer ur balans och häver fallet med promenadkäppen. Vi ordar lite om välståndet medan jag signerar två böcker, och innan vi säger hej och tack kondolerar han någon typ jag inte känner.
Jag ögnar igenom pengaskrinet och inser att jag sålt mer än jag kunnat fantisera om. Det blir säkert en knalledag till om pengarna fortsätter strömma in på det här viset. Jag tror faktiskt att staden behöver fler Beckerböcker.
Spelar en bra skiva med David Gilmour, gamlingen från det psykedeliska bandet Pink Floyd. Att lyssna till dessa musikstycken är som att betrakta en surrealistisk målning av Marcel Duchamp. Och gosse, jag lovar, Gilmour bjussar på den sedvanliga resan. Tuktar mycket annat som frustar i dagens musikträsk. Med en kopp java går jag igenom hela plattan, flera gånger om faktiskt. Medan gitarrerna kysser omgivningarna och vokalisterna övervinner svåra toner drömmer jag mig bort. Ja, jag somnar. När musiken ebbar ut rycker jag till. Gäspar sömnigt och drar på plattan igen. Jag kommer aldrig få nog. Likväl som jag förespråkar de psykedeliska nyanserna är pianostämt bedårande. Och det kanske musikälskarna håller med om.
Så här i hösttider, när den nyckfulla ridån tidigt om dagen faller över norden, tänds ljusen och mysfaktorn i var och vartannat hus är påtaglig. Musik spelas som aldrig förr. Raggarna har parkerat schabraket i något hyrt garage på gården där de maxar den stereofoniska ljudåtergivningen en sista gång för säsongen. Och punkarna färgar håret. Hon rosa. Han gult. Pundarna och tjyvarna slipar kniv och dyrk inför en lukrativ och dödsbringande period. Själv kommer ni se mig sitta på torget i Tranås och pådyvla folket Beckerböcker. Vare sig de vill eller inte.
Joakim Becker
