Inläst text:
Hösten 1915 stod byggnaden för Tranås Sparbank och Östgötabanken klar. På bottenvåning hade Fritiof Nilsson Piraten advokatkontor. Han bodde även i en lägenhet i huset 1921-24 och var även juridisk rådgivare och ombudsman åt Östgötabanken. Han var främst affärsadvokat och hade många uppdrag efter 1924 års översvämning t ex. Hans sekreterare Christina Andersson har i en intervju berättat att han var väldigt lite tid på kontoret ”Han kom klockan 11 och gick klockan 13”. Resten av dagen tillbringade han i glada vänners lag.”
Själv skriver Piraten i Tjugotalets Tranås och några män jag mötte där ”efter två år – icke av väntan utan av idog verksamhet – övertog jag själv rörelsen och fortsatte den i eget namn till år 1931.”
Han arbetade vid Tingsrätten i Tranås och reste även till tingen i Eksjö, Haurida och Sund och under dessa år samlade han material till sina kommande böcker.
Medaljerna, Historier och kåserier i urval av Daniel Hjorth, 1973, Albert Bonniers förlag
Juridik 1, s, 124-126
"Jag hade öppnat advokatbyrå och det var min första dag som självständigt praktiserande jurist. Mitt kvinnliga biträde putsade naglarna vid skrivbordet på yttre kontoret (som också var tambur och väntrum) och passade telefonen (som inte ringde). Själv dvaldes jag i ett inre kontor, mitt konsultations- och arbetsrum. Men då och då måste jag ut och förvisa mig om att dörren till gatan var olåst. Jag väntade på min första klient. Sent omsider kom han."
Piraten Okänt - osett - omtryckt, 2002, Fritiof Nilsson Piraten-sällskapet
Tjugotalets Tranås och några män jag mötte där, s. 165
"Den 15 maj 1921 kl. 1.40 på morgonen satte jag första gången min fot i Tranås och kl. 9.30 sammadags förmiddag öppnade jag advokatbyrå i staden. Detta synes otroligt rappt och visserligen var jag ung den gången och snabb i vändningarna, men ... Saken var att advokatfirman Selander & Karlholm i Motala hade vidtalat mig att förestå ett filialkontor i Tranås; firman hade hyrt kontorslokaler i Tranås Sparbanks fastighet, möblerat dem och anställt en kompetent sekreterare. Jag hade bara att slå opp dörrarna och vänta på mina klienter. (Efter två år - icke av väntan utan av idog verksamhet -övertog jag själv rörelsen och fortsatte den i eget namn till år 1931.)"
Prästen som sköt
Ett av de mer underliga fall som Piraten hade som advokat var skottet i Lommaryd. Kyrkoherden Daniel August Ärnström var 83 år och hade haft två hjärnblödningar som gjorde att han såg illa och hade svårt att röra sig. Fredagen den 8 september 1922 klockan två på eftermiddagen blev den 14 årige bondpojken Enar Bogren skjuten av kyrkoherden. Kyrkoherdens dotter bad Enar att hjälpa till med att plocka körsbär och klättrade upp i trädet för att utföra sin uppgift. Kyrkoherden trodde sig se en ekorre och laddade sin bössa och sköt Enar i handen. Enar fick uppsöka sjukvård. landsfiskalen i Lommaryd ville inte åtala vilket gjorde att Enars far gick till advokat Malmén i Tranås för att åtala kyrkoherden. Ärnström anlitade Piraten för sitt försvar. Försvaret använde kyrkoherdens hälsa som försvar, något som inte hjälpte. Kyrkoherden Ärnström fick betala böter och rättegångskostnaderna.
Piraten använde aldrig denna originella historia i sitt författarskap.
Källa: Piraten Posten, specialnummer sommaren 2011, s. 15-17
Du kan köpa boken "Stoppbiljett. Avstigning Tranås. - Fritiof Nilsson Piratens tid i Sommenbygd" som är delvis baserat på den här evenemang hos oss på Litteraturcentrum Kvu Bokhandel online.