Javisst, Kristersson

Utanför lyan brister knopparna och under timmar i solgasset vecklar de ut sig.

Medan tågen passerar högljutt och musiken pumpar runt i kammaren känns tillvaron förvånansvärt bra.

Snart kan jag knappt se järnvägsspåret för alla löv. Tåget skakar till omgivningen i ett fasligt buller. Ett par våningar ner dundrar musiken på med distade gitarrer och ostämd puka. Önskar att jag hade ett mer vant musiköra så jag kunde gå ner och stämma instrumenten.

Idag blåser det mer än vanligt. Tror det är högervindar. Förstår inte vad Uffe Kristersson pysslar med. Här får vi definitivt hålla för huvudet när han förminskar kultursamhället, ett stort och ont omen, ett hårt slag för kulturutövarna. Vad gör han med Sverige? Jag trodde aldrig på honom när han fabulerade kring alla ändringar som stort och brett utlovades. Jag lierar inte med detta fyrkantiga parti. Kanske kan jag och polarna starta ett nytt, ett Missnöjeparti. Jag skulle inte vara partiledare, hellre partisekreterare, det skulle passa mig väl. Då skulle vi arbeta fram en gedigen vårbudget som skulle gynna hela kultursverige. Och vi skulle slopa högersidan en gång för alla.

När maskrosorna vajar i sommarbrisen och syrenen sprider sin säregna doft runt knutarna ska jag absolut dra på mig ett par shorts och bevaka den svenska politiken. Och jag hoppas innerligen att Kristerssons slips är väl knuten och att han inte är korrupt. Chansen finns att han är det, och att han böjer sig för Åkesson utan att passera gå är inte förvånande. Det är en bra stund kvar till nästa val och jag funderar starkt på att knåpa vidare inom det kulturella innan det är dags att slå sig för bröstet och utmanövrera högersekten.

Vi måste värna om kulturen, inte böja oss för överheten. Vi är ju än så länge en demokrati fast det inte märks med Uffe bakom ratten.

Herr Talman! Låt oss avskaffa högern och diktaturen direkt och släpp in Missnöjepartiet i stället så vi kan leva i en välmående demokrati. Där vi inte gynnar krigsmakten och andra totalitära och korrupta makthavare utan snarare lyfter handen för den enskilda individen och genererar ett väl fungerande samhälle. Vi delar broderligt på tårtan, precis som Missnöjepartiet på någon känd bankett.

Och medan solen tränger in genom fönstret och högervindarna avtar återgår jag till kulturutövandet en stund, men bara så länge budgeten tillåter.

Missnöjepartiet önskar en fin eftermiddag och gör Uffe uppmärksam på individen, att lyssna till folket ännu en gång, om han nu har den självklara förmågan att hörsamma oss kulturutövare utan att bli alltför rabiat i sitt förehavande.

-Joakim Becker

Veckans dikt - Om det finns en man på månen - Jonathan Jansson

Om det finns en man på månen

och han har ett enda syfte i livet –

att speja ner på oss människor.

Då kommer han hastigt vittna

hur vi meningslöst, så meningslöst,

sliter fram kastruller ur köksskåpen och skurar golven.

Han kommer se hur barnen

växer ifrån sina vaggor.

hur arbetarna

jagar en mening med livet.

hur staten

mjölkar medborgarnas spenar.

hur rörelser

vrålar och skriker för allt de inte har.

och hur en man i ett iskallt land

ler och gnider sina händer,

sittandes på en triumferande häst,

för att han föddes till att bli tsar.

Den här dikt har en Ripple version på Spanska: https://youtu.be/wAAnv2-PONk 

Kultivera och Litteraturcentrum Kvu i samarbete med Tranås Stadsbibliotek Studieförbundet Vuxenskolan Tranås och Tranås Tidning.

#TranåsTidning #VeckansDikt #Tranås #Kultivera #Kultur #poesi #dikt #litteraturcentrumkvu #tranåsstadsbibliotek #MerPoesiÅtFolket

Du kan se andra veckans dikt på: https://www.litteraturcentrum.nu/blog/categories/veckans-dikt

Coracle literary residency - In 2024 the opportunity for connecting creativity is greater than ever before.

Since 2012 Kultivera has been providing a creative oasis in Tranås, an unextraordinary town of 19,000 people in the north of Småland, Sweden. For over ten years this beautiful quiet municipality between lake and forest has been the home of major international artistic exchange and collaboration and so it has become an important place, famously between somewhere and nowhere.

In 2010 Dominic Williams was coordinating a significant European funded project Coracle. A project based upon cultural and artistic exchange between Wales and Ireland and the professional development of the creative practitioners involved.  On a visit to Ireland Dominic met Colm O Ciarnain the founding director of Kultivera, they extended the concepts of the Coracle project into ‘Coracle Europe’ a more sustained international relationship between a number of arts and cultural organisations. Colm also adopted the strapline from the coracle project ‘Connecting Creativity’ and expanded it into the three central themes for the stories that Kultivera has to tell.

Connecting Creativity:

The dialogue of minds, disciplines, experiences and cultures open the way for the unexpected and/or spontaneous. Can connecting creativity between professionals, amateurs, audience and public create the experience needed to exercise art?

Time and Place:

The normal/ordinary comes from small towns and villages that make up most regions in the world. Their attitudes, thoughts and behaviours shape our daily lives. Isn’t it in such places between somewhere and nowhere that cultural heritage is created and carried, and that the artist can interpret the global through the local and use the local to create the new?

Still standing:

Repression, resistance, propaganda and expression are issues we face every day in our lives where one experiences them in relation to state, one’s neighbour or even oneself. How is it possible to be still standing despite repression and create new forms of expression?

The major tool for Kultivera’s exploration of these themes and questions is through arts residencies. In 2013 Tranås played host to Kultivera’s first residency for artists. In 2014 the first dance residency and literary residency took place and in the following decade there have been many residencies including the literary residency curated annually by Dominic.

The literary residency offers three things as priority:

Some sense of retreat to write, just write ... this is not at all prescriptive, the residents are free to continue to write something they have already started, plan a new project, take the opportunity to write something they've not had the chance to, write contemporaneous experience, place and time, whatever.

The freedom they are afforded is by relocation to this small Swedish town which they may find both alien and familiar in turn. The hope is that their practice during the residency is in some way informed or influenced by the environment in which you find themselves

While it is appreciated that writing is very often a solitary profession, It is hoped that the immersion in an international collective of writers will enable the residents to enjoy some level of intercultural exchange. That may be across national identities, intergenerational, social, writing techniques or knowledge, genre, again ... whatever.

The curatorial role is a difficult one to describe. Williams would not wish to be such an invisible facilitator that he didn't in some way incorporate his own practice but then neither is he strictly one of the residents.

As Dominic states “I am a great advocate of spontaneity, collaboration and partnership so maybe the role is to identify any commonalities that allow for those things to manifest?”

Whatever residency is, it is evolutionary and reflective of the creative personalities and outputs of the residents.

During the literary residency in 2014 a literary fringe festival was created with residents providing workshops, competing in a poetry slam, participating in public interviews and establishing the concept of pilsnerpoesi at Ban Thai, a restaurant in the town. 

In 2015 the residents provided a substantial series of creative workshops in the town’s High School organised by Peter Nyberg. Peter, the founding editor of Popular Poesi added a cast of regional and national literary performers to the international programme offered by the residents and the annual Tranås at the Fringe festival was established.

Over the next few years a programme of dance events and a film festival were introduced into Tranas at The Fringe and the festival grew into to an international arts festival with up to 100 events over nine days and including film, literary and performance arts programmes. 

Since Kultivera joined the Baltic Nordic Fringe Network in 2020 the festival has developed further. In 2023 there were over 140 events.

The relationship between the residency and festival is organic, a series of public facing events was once a fringe to the residency. In practice now, the three-week residency is a fringe to the week-long festival.

In recent years then, the residency has naturally developed into a more structured form. There are certain expectations of the residents to contribute either jointly or individually to the international literary programme in the festival. Participation in the festival becomes and intense creative focus for the middle week of the residency

However, as Colm has many times been quoted " If an artist arrives with a plan and during their stay, they strictly follow that plan ... then we have failed!"

In 2024 the opportunity for connecting creativity is greater than ever before. At the same time as the literary residents from Sweden, Argentina and Czech Republic are in Tranås there will also be three writers from Canada, four film-makers and two dancers in residence.

-Dominic Williams